Bygdenyttamodellen

Finansiering och riskhantering

Bygdenyttamodellen bygger på att bygdens sovande kapital aktiveras som en resurs för utveckling av nya bostäder som ökar bygdens värde. När 20% av de boende på en ort flyttar 10% av sitt sparkapital och 10% av sitt månatliga sparande till en lokal placeringsform skapas snabbt oanade lokala utvecklingsmöjligheter.

I en genomsnittlig svensk bygd med 500 invånare i vuxen ålder innebär det att 1000 000 kr under år ett och därefter ytterligare 500 000 per år kan placeras direkt i lokal bostadsutveckling. De pengarna bildar basen i form av eget kapital som därefter kan användas för att involvera externt kapital. Redan efter ett år kan 2-4 nya kooperativa hyresrätter skapas i bygden.

Plötsligt bidrar det privata sparandet till att utveckla lokalsamhället hållbart, samtidigt som det kan ge en med tiden växande sund återbäring utan att göda spekulationsekonomin.

KOOPERATIV HYRESRÄTT GER YTTERLIGARE HÄVSTÅNG
Genom att kombinera bygdens eget kapital med att bygga kooperativa hyresrätter skapas ytterligare en hävstång. Kooperativa hyresrätter upplåtes med en upplåtelseinsats som återbetalas vid avflyttning. Härigenom kan 10-20% av totalkostnaden för bostadsutvecklingen täckas med upplåtelseinsatser, samtidigt som hyrorna kan hållas lägre.

SMÅ PROJEKT, LÅG RISK, SUCCESIVT ÖKAD SÄKERHET OCH VÄRDEÅTERFÖRING
Genom att en bygdenytta arbetar med små projekt som successivt omvandlas till säkra lån med de utvecklade fastigheterna i pant, kan bygdens sovande kapital aktiveras med låg risk och en succesivt ökande säkerhetsmassa och stigande portföljvärde.

När ett bostadsprojekt är färdigställt omvandlas det till ett hypotekslån med fastigheten som pant. Det egna kapitalet frigörs från projektet och kan antingen återbetalas till bygden eller aktiveras igen för att utveckla fler bostäder. Genom fortsatt sparande växer kapitalet efter hand, samtidigt som bygdenyttan successivt börjar generera inkomster från uthyrningen, som ger möjlighet till återbetalningar, utdelningar eller räntebetalningar till bygdens invånare.

Sparvarianter

Då en del av bygdens sparande flyttas till bygdenyttan handlar det i praktiken om att privatpersoner flyttar sina privata sparmedel och kontinuerligt sparande från exv. aktier, fonder eller bankkonton till att istället placeras i den lokala Bygdenyttan. Det kan ske på flera olika sätt:

• Köp av aktier i Bygdenyttan. 10 000 kronor ger exv. 100 aktier och rätt till årlig utdelning när stämman beslutar att så är möjligt.
• Privatlån till Bygdenyttan mot en avtalad årlig ränta.
• Borgensförbindelser gentemot Bygdenyttan mot en avtalad årlig ränta.