Varför behövs Bygdenyttor?

Hyresrätter för utveckling av hela Sverige

För att möjliggöra för fler att bo på Sveriges landsbygd behövs det ett ökat utbud av hyresrätter. Bara 12% av det totala antalet bostäder i Sveriges landsbygdskommuner är hyresrätter. Bland småhusen är andelen ännu mindre: bara 3% av småhusen är hyresrätter. För den som inte kan eller vill skuldsätta sig och köpa sin bostad men ändå vill bo lantligt och marknära är alternativen och möjligheterna väldigt begränsade.

På en sund bostadsmarknad behövs hyresrätter. Bristen på bostäder i hyresrättsform begränsar rörligheten och höjer tröskeln för inflyttning. Det gör det svårare för ungdomar att flytta hemifrån inom bygden eller orten och det gör det omöjligt för äldre att flytta från en villa eller gård till en mindre hyresbostad på samma ort.

Från vakansrisk till värdeökning på bygden

En anledning till att det är så få hyresrätter utanför städerna är för att det under lång tid har varit olönsamt att bygga hyresbostäder på landsbygden i Sverige. Av historiska skäl och utifrån urbana fördomar ses landsbygden som ”svagare marknader” och mer ”vakansriskabla” i de verktyg som bankerna använder för värderingar av fastigheter och bostadsprojekt.

Vi som bor på landsbygden vet att det snarare är tvärtom. Men föreställningen om den högre vakansrisken innebär en lägre värdering och därmed att byggandet på landsbygden får högre kalkylräntor och dyrare lån. Nya bostäder blir en förlustaffär från dag ett. Detta har medfört att varken privata aktörer eller allmännyttan, som enligt regelverket ska agera ”marknadsmässigt”, har kunnat bygga de hyresrätter som behövs.

En Bygdenytta kan däremot bygga där och när andra inte bygger. Bygdenyttan lånar in basen av sina investeringsmedel från medlemmar boende i bygden. Därmed minskas beroendet av affärsbankerna. Bygdenyttan investerar långsiktigt i bygdens utveckling. Den värdeuppbyggnad som sker genom att tomma hus blir bebodda, nya bostäder skapas och inflyttning möjliggörs, kommer hela bygden till del och bidrar till ökade fastighetsvärden och en stärkt köpkraft. Hela bygden blir rikare av en bygdenytta. När en bygdenytta uppför nya bostäder stärks dessutom det lokala näringslivet i byggsektorn. En bygdenytta kan anlägga ett långsiktigt perspektiv på värdeökningen i de egna fastigheterna.

ALLMÄNNYTTANS SMARTA KUSIN FRÅN LANDET
Den kommunala allmännyttan spelar en viktig roll i svensk bostadsförsöjning av hyresrätter, men den är inte ensam hela svaret i alla lägen. Bygdenyttan kompletterar allmännyttan där den inte räcker till, som civilsamhällets egen, lokalt förankrade, lokalsamhällesnyttiga bostadsaktör. Bygdenyttan kan aktivera andra typer av kapital och lokala resurser och operera med större lokal kännedom.